Raloxifene (Evista)

Snabbfakta

• Klass: SERM · Halveringstid: ca 28 timmar
• Administrering: Oral · dagligen
• Kurlängd: 3–6 månader vid befintlig gyno
• PCT: krävs inte
• Nivå: från medel · Kvinnor: rekommenderas inte
• Finns i butiken: nej

Vad är raloxifen?

Raloxifen, varumärke Evista, är en SERM som utvecklades av Eli Lilly och godkändes på 1990-talet mot benskörhet hos kvinnor efter klimakteriet. Kemiskt är den en bensotiofen, strukturellt skild från tamoxifens trifenyletylen, framtagen för att vara östrogenlik i skelettet men blockerande i bröst och livmoder – i bröstvävnaden är den en renare antagonist än tamoxifen. I kurtrådar heter den "ralox" eller "raloxifene", och den har ett smalt men tydligt användningsområde: befintlig gynekomasti, där den enligt kliniska serier minskar körtelvävnad bättre än tamoxifen. Som PCT-preparat är den svagare än både tamoxifen och klomifen, och den finns inte i de flesta butiker – inte heller i vår. Tabletten är på 60 mg.

Så verkar raloxifen i kroppen

Raloxifen binder östrogenreceptorn och ger den en form som i bröstkörteln stänger av östrogensignalen, medan den i skelettet härmar östrogen. För en man med gyno är det bröstdelen som räknas: körtelvävnaden växer när östrogen stimulerar den, och raloxifen stänger den dörren mer fullständigt än tamoxifen. Den sänker inte östrogenet i blodet – tvärtom. Som alla SERM blockerar den återkopplingen i hypofysen, så LH, FSH, testosteron och östradiol stiger något; i Duscheks studie på friska äldre män var ökningarna 20–30 %. Den LH-effekten är betydligt svagare än klomifens – därför ett dåligt PCT-preparat men ett bra gyno-preparat. Halveringstiden är omkring 28 timmar enligt produktresumén på Fass, så en daglig dos ger jämn nivå inom några dagar. Riskprofilen följer av klassen: SERM ökar risken för venös blodpropp, och vid månader av behandling väger den tyngst.

Dosering och protokoll

I forumen används raloxifen i ett enda läge – befintlig gyno som inte svarat tillräckligt på tamoxifen, eller där man vill ha starkare receptorblockad i bröstet:

60 mg är den dos Evista är godkänd i; i Lawrences serie gavs 3–9 månaders behandling. För ömma bröstvårtor under pågående kur är tamoxifen 20 mg/dag fortfarande första steget och letrozol tillägget vid knöl – raloxifen är snarare en efterbehandling av det som satt sig. Hela trappan finns i gyno under kur.

Biverkningar och blodprov

Tyngst väger risken för venös blodpropp, som gäller hela SERM-klassen och ökar med behandlingstiden; tre till sex månader bör därför följas upp, inte bara "köras". Värmevallningar och vadkramper beskrivs i den kliniska användningen; i Lawrences serie sågs inga biverkningar, och Duscheks män rapporterade inga.

Blodprov: östradiol och totalt testosteron före och efter en behandlingsomgång, med LC-MS/MS eftersom immunoassay ofta ger falskt höga värden hos män; östradiol under pågående SERM ser ofta högt ut utan att betyda något. Prolaktin om gynon uppstått på nandrolon eller trenbolon – då är receptorblockad i bröstet bara halva åtgärden och kabergolin den andra. Blodfetter som vanligt; i Duscheks studie visade HDL en nedåtgående trend. Prover och referensvärden finns i blodprov under och efter kur.

Vad forskningen visar

Lawrence m.fl. 2004 gick igenom 38 pojkar med kvarstående pubertetsgyno som behandlats med tamoxifen eller raloxifen i 3–9 månader. Knölen minskade i genomsnitt 2,1 cm med tamoxifen och 2,5 cm med raloxifen; någon förbättring sågs hos 86 % respektive 91 %, men fler fick mer än halverad knöl med raloxifen – 86 % mot 41 %. Inga biverkningar sågs. Författarna påpekar själva att en kontrollerad studie krävs för att utesluta spontan tillbakagång.

Duschek m.fl. 2004 gav raloxifen 120 mg/dag eller placebo till 30 friska män 60–70 år i tre månader. LH steg 29 %, FSH 21 %, totalt testosteron 20 % och östradiol 21 %; totalkolesterolet sjönk något, HDL tenderade nedåt och PSA steg 17 %. Det är måttet på raloxifens "PCT-effekt": verklig men blygsam.

Pope m.fl. 2014 listar gynekomasti bland de vanligaste bestående skadorna hos långvariga AAS-användare – irreversibel efter fibros.

Ingen studie har undersökt raloxifen mot gyno hos steroidanvändare: evidensen är en retrospektiv serie på tonåringar utan kontrollgrupp och en liten tremånadersstudie på äldre män i dubbel dos mot forumens.

Fungerar bra med

• Nolvadex – raloxifen mot den gyno som redan finns och tamoxifen som PCT, en dubbel insats i bröstvävnaden som används ibland.

Raloxifen i Sverige

Raloxifen är ett receptbelagt läkemedel i Sverige (Evista, mot benskörhet) som inte uttryckligen listas i dopningslagen (1991:1969); som SERM kan det i princip prövas mot 1 § punkt 4, men åtal är ovanligt. Privatimport från land utanför EES är inte tillåten, och inom idrotten står raloxifen på WADA:s lista. Butiken säljer inte raloxifen; mot gyno finns Nolvadex 20 och Arimidex 1, båda med labbrapport per batch, under PCT.

Vanliga frågor

Raloxifen eller Nolvadex mot gyno? Vid ömma bröstvårtor under kur: Nolvadex 20 mg/dag, direkt. Vid gyno som redan satt sig: raloxifen 60 mg/dag i 3–6 månader har i kliniska serier gett mer tillbakagång än tamoxifen. Hård, oöm vävnad svarar inte på någon av dem.

Hur mycket raloxifen mot gyno? I forumen används 60 mg om dagen – samma dos som Evista är godkänd i – i 3–6 månader med utvärdering varje månad. I den enda jämförande serien, på pojkar med pubertetsgyno, gavs 3–9 månaders behandling.

Kan raloxifen ta bort gammal gyno? Mjuk, öm vävnad som är månader gammal kan minska; i Lawrences serie hade gynon i genomsnitt funnits över två år hos tonåringarna. Hård, oöm vävnad är fibrös och kräver kirurgi – inget preparat hjälper, se gyno under kur.

Fungerar raloxifen som PCT? Dåligt. Den höjer LH, FSH och testosteron, men i Duscheks studie med 20–30 %, långt under klomifens och tamoxifens dokumenterade effekt. För återstart av axeln används Nolvadex och/eller Clomid enligt PCT-guiden, inte raloxifen – den hör hemma i bröstet.

Vilka biverkningar har raloxifen? Risken för venös blodpropp väger tyngst och gäller alla SERM; värmevallningar och vadkramper beskrivs. I de två studierna på pojkar och äldre män rapporterades inga biverkningar alls, men ingen av dem speglar månader på kur.

Källor

• Lawrence SE m.fl. (2004). Beneficial effects of raloxifene and tamoxifen in the treatment of pubertal gynecomastia. The Journal of Pediatrics. doi.org/10.1016/j.jpeds.2004.03.057
• Duschek EJ m.fl. (2004). Effects of raloxifene on gonadotrophins, sex hormones, bone turnover and lipids in healthy elderly men. European Journal of Endocrinology. doi.org/10.1530/eje.0.1500539
• Pope HG m.fl. (2014). Adverse Health Consequences of Performance-Enhancing Drugs: An Endocrine Society Scientific Statement. Endocrine Reviews. doi.org/10.1210/er.2013-1058
• Fass. Evista (raloxifen) – produktresumé. fass.se